Hur långt kan man sjunka, hur kasst kan man må?
Mina jag och Evelina
Det är ungefär det och mycket mer jag
kommit fram till i allt mitt grubblande.
Nu blir det mysmusik tills jag somnar.
Morgonpromenaden imorgon känns
förfärligt jobbig och bara för det ska
jag plåga livet ur mig och springa
backe upp och backe ner.
Upp som en sol och ner som en pannkaka
Eftersom det varit soligt i flera dagar nu visste jag nånstans att det skulle komma ett bakslag, det kom idag. Men på något konstigt vis blir man alltid lika förvånad. Hur kommer det sig? Jag har hur som helst jobbat 6 timmar idag och haft upplärning med en ny tjej. Jag pladdrade på om allt möjligt så hoppas att hon hängde med i alla fall. Hon var supertrevlig och duktig så det blir kanoners!
När det är en sådan här regnig dag ska man egentligen begrava sig under en filt, smutta på varm choklad och läsa en bra bok. Jag smådrömmer lite om mitt framtida hus med ett helt rum som bibliotek. Där bokhyllorna är lika höga som taket och man måste klättra uppför stegen för att komma åt godingarna längst upp! Underbart!
Livin la vida
Igår var en händelserik dag. Jag och Sara cyklade ner till stan (jag har nästan Sara som granne numera, thihi) där vi köpte presenter och kollade in solglajjor. Ett himla velande och mitt i alltihop stöter vi ihop med Micke och Verra som letade skor. Vi slog våra kloka huvuden ihop och kom hem med både skor och glajjor till rätt personer och även en lunch på catarinas hann tryckas. Nästa stop på schemat stod Arosfortet på Megazone. Sara, Verra och jag bildade tjejlaget och sprang oss svettiga, blev instägda i en av cellerna och svor över att vi hade så ont i knäna (efter typ fyrtioelfte gången vi gjorde om samma cell). Men roligt hade vi! Dock räckte inte 175 poäng och 5 klarade celler särskilt långt i jämförelse med killarna (men har man varit där förut är det ju ingen match. Ha!)
Sedan bar det av hemåt där vi fixade till oss och åt middag. Medan Verra, David och Micke tog bilen, tokcyklade jag och Sara ner på Vasaplan för att komma med bussen. 8 min - rekord! Vi hann och jag är stolt fortfarande! Förfesten hos Anne bjöd på många glada miner, många becks och många shots. När det var dags att dra ut till TC och Livin Lavish plockade Reaggeman upp oss med bussen och medan Verra konstant stod och tryckte på stoppknappen gungade vi andra i takt till musiken och såg till att partystämningen var på topp. Hehe.
Idag är det slitet. Lite sömn och lite vatten och det blev även några timmars inhoppande på jobbet pga. konstant kö. Nu väntar sängen och en god natts sömn. Perfa! Nedan har ni bilder från kvällen.
En tröttsam dag
Det må vara väldigt töntigt att gå och lägga sig kl.22 en fredagkväll men jag är trött och intalar mig själv att jag måste spara mig till imorgon. Då blir det aktiviteter hela dagen och då har jag inte tid att vila.
Hur som helst så har dagens jobb tröttat ut mig. Konstant kö i tre timmar och vid halv 7 när jag drog igen luckan, svabbade golvet och räknade kassan hade jag inte ätit på 7 timmar och gått på toa på 8,5 timme. Det var inte roligt.
En bra start på dagen
Klockan ringde halv åtta. Det innebar på med träningskläderna och ut på morgonpromenad. Jag var till och med så hurtig att det blev intervallträning mitt i alltihop. Nu har jag precis tömt min gröttallrik med äpple till frukost och nu väntar duschen. Sedan bär det av till jobbet där jag ska sälja massor av glass idag. Ses där!
Staffanstorp/Nydalahöjd
Efter jobbet bar det av till Krisse och Nils på Nydalahöjd. Där fick vi en smarrig middag och sen chillade vi i soffan och skrattade åt Tiffany Persson från Staffanstorp (Hipp hipp). Kristina och Tiffany det är ena härliga personer det! haha.
Vårkänslor
Tillbaka till civilisationen
De ska va gött och leva!
Jag vet inte riktigt hur jag ska få ihop en bra sammanfattning av det hela. 5½ dag tillbringades i alla fulla fall hos fantastiska familjen Hansson i Dikanäs. Där hade vi stjärtlappsrace, rodelbanefilmning, körde skoter, solade, åkte skidor och åt MYCKET! När jobben började kalla och människa efter människa började droppa av åkte jag inte hem som alla andra utan jag fortsatte till Hemavan/Tärnaby med familjen där det bjöds på skidåkning och pimpling med kusinerna. För att ni ska få en bätre bild lägger jag upp massa bilder så får ni se själva!
Tröjor, byxor, pjäxor, täckisar...
Nu skummar och skramlar tvättmaskinerna för fullt där nere medan jag är igång och packar det sista, samtidigt som jag ska fixa frukost se O.C. Jag måste ju passa på nu innan jag åker till fjällen. Det blir hela 10 dagar utan serier, utan dator och utan civilisation. Men jag ska nog överleva det tror jag allt.
Jag har kommit till insikt också. Det är alltid spännande att vakna dagen efter man klippt sig. Man är supernöjd när man går ifrån salongen men när man vaknar brukar det vara lite annars. Imorse kändes det som att jag inte har nåt hår kvar...Nej, det känns för kort!
En annan viktig sak: Grattis bror på födelsedagen!
Fascinerad, trollbunden, fängslad
Idag när jag strosade runt på stan passade jag på att gå in på Bokia. Där har jag länge sökt en bok och tänkte att idag kanske jag har turen på min sida att hitta den. Men boken jag tidigare sett och velat ha hade inte kommit in så istället satte jag sikte mot språkhyllan. Varför blir det alltid så att jag vänder upp och ner på böcker som handlar om språk, ord, fraser och synonymer. Jag kan inte riktigt förklara varför detta fascinerar mig så mycket.
Om, om, om
Om det inte hade varit så många OM i mitt liv hade det varit betydligt lättare att leva. Om jag blir erbjuden vikariatet, om jag inte kan börja sälja glass som jag sagt, vad händer då? Om jag inte får tillräckligt många dagar ska jag höra av mig till mitt tredje jobb då? Om jag inte kommer in på utbildningen osv... Det är inte bara ordet OM som styr mitt liv det är dessutom allt PUSSLANDE. Kan jag tacka ja till ett heltidsjobb på två veckor om jag blir erbjuden det när jag egentligen har lovat ett annat jobb att börja jobba precis samma vecka? Heltid är ändå heltid och full lön. Jag blir knäpp. Jag drömmer om ett fast jobb eller en fast punkt i mitt liv. Just nu är allt ovisst och i en enda röra. Det kanske är bra för mig att dra till fjällen och friska luften för att rensa tankarna!
Imorgon åker jag så den här dagen har varit fullpackad med aktiviteter. Sprang förbi Arbetsförmedlingen, visade upp intyg och kopplade på alfakassan, klippte mig på Hårizont - jag är sååå snygg i håret nu! Jag har dessutom hunnit med att träffa Jossan på stan, flyttfågeln Sofia kom på besök till Rågången och vi lagade god mat, gjorde smoothie och snackade! Fick även ett glatt kvällsbesök av Verra och Micke. Var som på tiden! Jag har fina vänner och jag tror faktiskt de kommer sakna mig lite när jag åker bort, eller det måste de göra för jag kommer sakna dem!
Förvirrad till max
Nu börjar flyttfåglarna komma hem också, och då tänker jag inte på svanarna eller svalorna. Jag tänker på mina vänner. Igår fick jag träffa Johanna som jag inte sett på över ett halvår. Vi tog igen allt prat i dubbel hastighet och uppdaterade om allt. Det var en helbra kväll! Igårkväll kom även Sofia hem från Lund så ska passa på att träffa henne på hemmaplan innan jag åker. Lovely att alla börjar tänka på hemorten och vi som finns kvar här.
Ikväll har jag unnat mig att ha en lugn hemmakväll framför tv:n. Eve i sitt esse!
Ödeboda
Hela helgen har ägnats åt förberedelser, fest och firande. Trevligt, absolut. Det var länge sedan jag kände att en helg har gått så fort, men som man brukar säga; tiden går fort när man har roligt. Medan gästerna åt och mådde gott sprang jag och syster runt och fyllde på, plockade disk och såg till att det alltid fanns vatten på borden.
Några höjdpunkter under kvällen var när ett 10-tal personer från byn hade komponerat ihop en egen version av Jolene, till Nol-i-byyn. Det är alltså där vi bor, i norr av byn (mina föräldrar och de sjungande personerna) eller som vi säger i folkmun "Vi bor i delen av byn där solen alltid lyser, eller så att säga gräddhyllan" Skrattet ekade i lokalen och framträdandet gav rungande applåder.
En annan höjdpunkt var då musikunderhållningen kom igång. Marcuz Granberg höjde feststämningen rejält när han rev av låt efter låt. Han var grym! Lite coolt var också att han tagit med sin tjej, Carolina Miskovsky som var världens trevligaste! Vi stod i köket, snackade och plockade disk. Oväntat men vädligt roligt! Allt jag ville säga var att jag älskar hennes låt "Remember me" men jag höll mig och nu ångrar jag mig bittert.
Ja, helgen är över och nu har Marcuz och Carolina besökt Överboda, eller som hon uttryckte det "Ödeboda, och det bor mer än 10 pers här"
Vilken kväll!
Kolla in Marcuz och Carolinas myspace. De är grymma!
http://www.myspace.com/carolinamiskovsky
http://www.myspace.com/marcuzgranberg
Fräsch tjej
Förberedelserna för kvällen är klara! Jag har slappat med lite O.C och tryckt i mig tårta. Nu är dessutom feststassen på, sminket lagt och håret fixat. Fräsch tjej helt enkelt. Ikväll blir det god mat, sång och en flödande bar där jag kommer att stå. Jag ser fram emot att se bilderna imorgon.
En anekdot bara: Det märks att man är på landet. Här kvittrar fåglarna och rådjuren springer över tomten. It´s good to be home!
Citat
Person 1 och 2 ska på fest och sitter i bilen på väg in till stan. Det luktar rap i bilen (läs citaten som följer)
Person 1 "Jag glömde borsta tänderna"
Chaufför (jag) "Köp tuggummin nu när du går in på ICA då"
Person 2 Äsch skit i det, tjejerna är inte så kräsna.
Jag dog av skratt. Att tillägga till historien var att de efter en tur inne på ICA kommer ut med tuggummin. Jag är ju trots allt tjej och har viss inverkan. Status, JA!
50
Den här dagen har gått i rasande fart. Jag har hunnit jobba några timmar, dvs suttit med och än en gång lärt mig om cancer, antecknat på en av världens sämsta genomgångar om Hitlers erövringar på 40-talet och läst verk av Henrik Ibsen. Jag går på ett sätt om gymnasiet men får se det från en annan sida, intressant på sitt vis kan jag verkligen säga. När det sedan var dags att dra på sig jackan, låsa dörren och dra sig hemåt bar det först av till body shop där jag och Jossan blev sminkade. Alltid lika roligt och lärorikt!
Redan försenad insåg jag då vi var klar. Ajdå. Nu var det bråttom. Ett ärende på stan, hämta bilen, köra till Berghem, hämta bror på stan, köra till teg för att hämta syster och när alla hade paketerat sig in i bilen bar det av till hemorten i en alldeles för olaglig hastighet än den 50 skylt jag såg. Mamma väntade ju trots allt hemma med sitt 50-års kalas. Släkt och åter släkt har kommit och gått. Det har ätits, druckits, skrattats och lekts. Jag är tydligen en jäkel på kurragömma. En merit i mitt CV kanske...eller inte! Nu är det lugnt och jag är trött. Jag kanske borde lägga mig och sova med tanke på att jag imorrnkväll ska servera festglada människor alkohol tills Överboda-bodegan stänger? Den historian får ni höra mer om imorrn.
Nu är radiotjänst ute och jagar
Aldrig mer apelsiner på coop
Jag är besviken. Efter ett besök på Obs gick jag hem med en påse apelsiner. Jag som längtat så mycket efter det sitter nu här och bara spottar kärnor. Fy och blä.
The winner takes it all
Hooohooo, det ska bli gott med middag!