evelinastrandgren

Det här med yror och festivaler är ett intressant fenomen. I år bytte jag ut brännbollsyran mot Köpingsyran. Det grillades, dracks bål, cider, öl och allt som bjöds. Vi skrattade, dansade, skrålade och skålade. Sen gick vi hem med onda vader och ett glatt leende trots spöregn ena kvällen.

Jag och Cissi kom dock på att vi skaffat oss lite vuxenpoäng när det gäller detta festivalande. I stället för att tränga sig bland folk, klaga på att folk knuffas, inte kunna andas eller röra sig ställde vi oss på ett behagligt och rymligt avstånd från scenen och betraktade bandet. Där diskuterade vi hur snygga killar kan vara som sjunger i band eller hur farligt intressanta de kan vara, fast det inte är något man ska satsa på. Vi framkallade många skratt!


Måste också dela med mig av ett klassiskt skämt från familjen när man besökt Köping. Häng med:  
Eve säger:
Jag har varit i Köping på köpngsyran och festat. Öltält och artister, riktigt trevligt!
Strandgren säger:
Härligt så nu kommer man se dig i en annan del av köping också.

Familjeironi när den är som bäst! Vi platsar nästan i Svensson Svensson!

Förra veckan fick vi en uppgift att ge synpunkter och skriva om en text på vår högskolas hemsida. NU har jag fått höra att min text är "antagen" och med lite redigeringar från informatörerna på skolan ligger min text nu ute på webben. Jag är lite stolt, jag kan ju faktiskt!

Läs själva: http://www.mdh.se/utbildning/livet/2.3200/vasteras

Jag tror att jag pluggade ihjäl mig i förra veckan för jag fick inte något gjort i helgen. I princip ingenting för orken eller engagemanget fanns inte där. Kanske beror på att jag ändå känner att jag har allt under kontroll? Den känslan kommer och går kan jag säga. Panikkänslan dyker oftast upp när jag vaknar, det är mindre trevligt. Men jag tror allt ska lösa sig bara jag sätter fart nu. Men först gröt och en promenad och sen skola vid 13. Det är ett späckat schema.

Slavning på kåren innebär inte bara att servera öl och cider, plocka disk och hänga upp jackor i garderoben. Nä, man får flörta, dansa garderobsdans och skaka rumpa och man får skratta åt dem som tar på sig jackan bakåfram. Inte konstigt att jag inte var hemma förrän halv sju imorse så trevligt som vi hade!


Just nu: halvlevande säl i soffläge framför datorn.

Här sitter jag och skriver ett "case" för ett fiktivt företag som ska vidareutbilda sig interkuturell kommunikation och lyssnar på Magnus Uggla?! Jag både gråter och skrattar inombords. Jag har aldrig gillat Uggla men för 1,5 år sedan la Verra en förbannelse över mig och sen dess har jag insett att hans texter är riktigt bra. Jag kapitulerar den här gången och lättar upp pluggandet med lite Uggla.